Urax är känd för mycket. Dock inte för sin smidighet. Men – ‘Man ska aldrig sluta att förvånas’ som det heter.
I morse hade jag lagt lite hundmat på tvättkorgen i badrummet, frukosten som Siri ratat. Jag la den där så att inte Urax Matmonster skulle äta upp den. (Normalt sett förvarar jag inte maten där, men det är en annan historia.)
Lite senare passerar jag dörren till badrummet och ser i ögonvrån hur Urax HOPPAR NER FRÅN TVÄTTKORGEN!!! Behöver jag säga att hundmaten var försvunnen? Då jag försökte få honom att göra om bedriften så var det tvärstopp. -Hoppa upp där?? Det är ju en fysisk omöjlighet! påstod han.
Locket till nämnda tvättkorg ligger helt löst, så det var ju tur att det inte tippade så att Urax hamnade bland smutstvätten. Så snopen jag skulle blivit ikväll då jag skulle tvätta.
Vad gör man inte för några torrfoderkulor? Va! Han är ju bara för rolig, lille Svart.
‘Jätte-töt’ som någon brukar säga.
Man slutar som sagt aldrig att förvånas. Stackars Urax som verkar vara så hungrig hela tiden.