Auktion och 4WD

Igår hade vi auktion i byn, eller rättare sagt i Gertsbäcken. Gertsbäcken är en bäck (med bra fiske) som mynnar ut i Vindelälven. Vid den har det byggts en jättefin byastuga, en stor loge och diverse annat. I logen hölls nu auktion. Vädret var perfekt, lagom varmt och inte så mycket knott.

 

Jag hjälpte till en del med kringarrangemangen men hann ändå fynda. Bl a en nästan ny Alto högtryckstvätt för 400 kr, två “riktiga” verktygslådor av plåt som innehöll jättefina verktyg för sammanlagt 250 kr och ett dussin nya flattallrikar för 120 kr.

 

Såna här skålar tänkta för sillunchen hade jag spanat in i Göteborg, där kostade de drygt 400 kr. I en fyndlåda som jag ropade in för 180 kr fanns bl a dessa . Jag köpte flera fyndlådor för tjugan, fick ett 20-tal diskhanddukar, några riktigt fina gardiner och lite blandade skålar och annat. Naturligtvis innehöll lådorna också en massa skräp, men oj vad jag är nöjd!

 

 Jag har massor av påbörjade projekt, bl a fräscha  till möblerna nere i “Grannäs Marina”. Tänk vad lite färg kan göra!

 

Och tänk vilken nytta man kan ha av en lasso, en sån borde finnas i varje hushåll! Förutom att kasta fast renar kan man använda den till att dra loss rötter. Jag fick loss många rötter innan lasson brast. Som tur var hade jag bilen långt ifrån (så jag tror att märket som blev på bakluckan går att rubba bort )

 

Äntligen har den värsta hettan lagt sig, idag har vi runt 18 grader. Även fåren är glada för det för oj vad de haft besvär med knotten som frodas i solgasset. De har mest legat inomhus på dagar och kvällar. Fotot är taget från köksfönstret, i brist på fungerande gräsklippare tänkte jag att de kunde få gnaga på gräsmattan. Tji fick jag, tre får räcker inte långt, här behövs en stor flock. Men, men.

Härliga dagar

Tänk att vår lilla by har en alldeles egen vaktmästare! En dag åkte jag ut med honom till “Lillskäret” för att plocka runda stenar till eldstaden i lappkåtan. Görans ständige följeslagare “Pajso” njöt av färden.

Åh vilka dagar vi har!

Ute på Storvindeln stötte vi på några fiskare

Siri “the annoying little Bitch” å så lite Nikita

Gillar Solen

Full fart på Flickorna

Ber om ursäkt….

Knott på fönstret

Jag ber härmed alla om ursäkt som försökt nå mig utan att lyckas!

Jag har sådan frid här uppe att en pipande mobil stör, jag skulle kunna slänga den i älven och sköta kontakten med alla vänner via telepati eller röksignaler. Fast helst öga mot öga förstås!

Det är lika varmt här som i övriga landet, orken tryter, aptiten tryter. Jag har lagt alla måsten åt sidan, jag är säker på att det kommer regniga dagar då det bättre passar att göra nytta.

Fast jag ligger inte helt på latsidan, igår gjorde jag en ny fårhage närmare huset i ett försök att lindra fårens knottplåga.

De små rackarna kryper in överallt och bits, bits, bits. Jag har smörjt fåren med både Switch, djungelolja och beckolja  och även gjort en egen dekokt på hjorthornssalt – inget hjälper. Men de kan ta skydd i ”Dynghövda” (gödselrummet),  av någon anledning bits de inte inomhus.

 

Fotat vid midnatt. I dalen nedanför ligger min hemby

Livet här uppe skiljer sig en del från Livet i Göteborg. Samtalsämnen vid (kok-)kaffebordet är:

-Vädret

-Rovviltsobservationer

-Jakten

-Fisket

-Skogen

Här avhandlas varken mode, kändisar, bilköer eller shopping.

Årets största (och enda) fångst

Fisket har inte kommit igång ännu, vattnet har nog varit för kallt, men snart snart ska jag börja fiska nattetid – då vänder jag på dygnet.

Vissa grannar väntar på när björnen ska komma och slå “mina” små lamm, men jag litar fullt och fast på att Siri larmar och driver Nalle till skogs ifall han dyker upp.

 

Det här är Hemma.

Hinner inte…

Jag hinner inte sitta vid datorn!

Nätterna är långa och ljusa och de tidiga morgnarna fantastiska med sol och spegelblanka vatten. Internetuppkopplingen är heller inte den snabbaste, det tar sjukt lång tid att ladda upp foton, därför länker jag ~~~~HIT ~~~~där det finns några bilder från helgens bröllop.

Hoppas alla har möjlighet att njuta av SOMMAREN för det gör jag!!!

Hemma i norr!

Nu har jag hunnit vara hemma i norr några dagar. Nedanför huset betar nu tre får, de har en stor hage som sträcker sig ner mot sjön och de har oändliga mängder med mat. Idag kommer mina syskon upp – det stundar bröllop i byn i morgon – men fr o m söndag är jag mol allena och planerar då att få lite ordning på torpet.

Här uppe är sömn överskattat, det är inte lätt att gå till sängs då solen skiner dygnet runt! Men nattetid har vi frost så det är långkalsonger på.

Urax vid Tjulträsket.

 

Siri och dotter Emelies hund Nikita.

Urax blindhet – så här långt

Vi märker att han ser sämre och sämre. Men han är lika glad för det!

Då och då går han in i väggar, men hans lilla svans viftar lika mycket för det! Sicken tur att det var han som fick PRA och inte Siri – om nu någon var tvungen att få det. För skulle hon springa in i en vägg skulle hon bli rädd och i längden bli rädd för allt. Men inte Urax inte.

Förra veckan då vi var på BHK klev han rakt ner i ett djupt, brett dike. Skyttegrav? Han kom glatt trallande i solen och så Plopp! försvann han. Som tur var fanns inget vatten i diket. Jag sprang dit och hjälpte upp honom och sen fortsatte han lika glatt trallande i samma hastighet. Eller tja, det går ju inte så fort. Samtidigt som ens hjärta brister då han gör såna här grejor så går det inte alltid låta bli att skratta -  han var ju en dråplig kille redan innan. Vad man skrattar mest åt är kanske detta att han är lika glad trots små “missar” – här vilar inga ledsamheter.

Sen har vi en märkt en del positiva saker med blindheten. Han är inte längre rädd för underlag! Han traskar glatt över järnbroar, spångar (heter det så på “svenska”?) och öppna trappor. De flesta i alla fall. Såna saker har han ju alltid varit näst intill skräckslagen för tidigare! Han blir heller inte lika STEL då man lyfter upp honom i famnen, han har ju alltid varit så höjdrädd, så nu ser han väl inte att han är “högt” upp…

Inomhus är det inga som helst problem, bara vi inte råkar ställa någon låda eller annat i vägen så märks inte hans dåliga syn av. Jag misstänker dock att livet ter sig ganska svart för honom, nu märker vi knappt något skillnad ifall det är skumt eller fullt dagsljus.

Han har ju alltid varit duktig på ögonkontakt och han “tittar” fortfarande rakt i ögonen på oss – tror vi. Men ifall man smyger ett steg åt sidan så fortsätter han ”titta” på den punkt där man tidigare stod - till dess han hör ens röst. Just detta tycker jag är så himla ledsamt att märka, det känns som mitt hjärta brister…

Ifall han ska upp och kramas och lukta i håret då vi sitter på huk - en “Urax-grej”  - så försöker han ibland pricka av famnen åt helt fel håll – att hela tiden prata med honom är jätteviktigt. Som tur är har vi alltid pratat mycket med hundarna så det är ingen omställning detta att vara verbal mest hela tiden.

Jag har ju varit extra dålig i kroppen sista tiden och min kiropraktor är säker på att det beror på både detta med Urax syn och att mamma dog. Jag köper det. Kropp och själ går hand i hand, ack så sant. Men förhoppningsvis har Urax många goda år framför sig så jag lär mig väl också att acceptera blindheten fullt ut – precis som han har gjort.

Jag är frisk – fortfarande! ! ! *peppar peppar*

Idag har det varit full fart på mig!

 Först fick jag hem Urax som sovit hos “mamma” Stina i natt – länge sen sist. Sen åkte jag och dottern och valde mattor,  tapeter, köksluckor, bänkskivor och garderober till vår nya lägenhet. Den ska renoveras från golv till tak, t o m badkar och ytterdörr ska bytas.

Vi kommer inte att flytta in där förrän vi återvänder till stan i höst – och om vi säger såhär: I dagsläget är vi INTE sugna på det …. det har bott en gammal tant där under 24 år och hon har kanske inte så bra syn sista 20 åren eller nåt sånt….  Hon hade inte ens stängt av frysen utan den var full av is och gamla matrester…. Det var så SKITIGT överallt att vi åkte direkt hem och skrubbade oss, tvi och usch!

Men till hösten är den “ny” och förhoppningsvis städad.

Sen har jag varit ute på bilaffärer och tittat på bilar (har ni hört den förut?)  – och har faktiskt hittat två intressanta objekt, fast båda två ska besiktigas. Hoppas de hinner göra det under veckan.

På söndag tömmer vi lägenheten och senast onsdag börjar vi rulla norrut – håll tummarna att jag håller mig frisk…..

Hundarna har just nu tråkiga liv men verkar ändå rätt nöjda … Siri är helt otroligt duktig på att slappa – märks inte på henne att hon inte jobbat på flera dagar…. hon lattjar lite med sina leksaker, tuggar på ett ben och sover sen tätt intill Urax (som är jätteglad att slippa åka ut i skogen och jobba ). Och hon är en JACK RUSSELL – otroligt! Henns mor är ju lite mer hetlevrad –  hon blir odräglig – men i veckan bor hon hos Mr M´s syster, som tur är, jag har inte tid att jobba hund just nu, har MASSOR att göra inför resan! Men sen får de leka på landet, spåra och jobba hela sommaren…….. längtar!

I söndags

Jag är ju i det blå lite då och då.

 

I söndags fotade jag lite mellan Skåne - Göteborg, trots migrän…

(Klicka på bilderna för större storlek.)

Lite reklam.

Kartläsare.

I viken ligger Båstad.

 

Mellbystrand, vi hade med oss handduk och badkläder och hade tänkt ta ett dopp efter vägen, men jag mådde ju inte så bra.

Söndag flyttar vi från stora fyrkantiga huset. Till hösten flyttar vi till en större och billigare lägenhet som kommer att totalrenoveras under sommaren.

Så går vi in för landning på Gothenburg City Airport.

Mr M! All reklam på denna sidan är GRATIS. (Nåja, nästan.)

 

Å så här glad blir han för det.

Börjar återuppstå…

Jag däckade redan på väg ner till Skåne i söndags. Då jag äntligen kom hem till Göteborg igen tog jag mig å det snaraste till sängen där jag blev kvar tills idag.

Aldrig är himlen så blå som då man återuppstått efter en redig migrän!

Men nu har jag inte tid att bli dålig närmaste veckan, jag har fortfarande inte köpt någon bil och jag har en lägenhet att tömma. Sen lämnar jag stan för x månader  – skönt!

Jag ska bli FÅRFARMARE i sommar, hehe. Spännande! Anledningen är att de ska få beta bort sly och gräs hemma på “farmen” så det inte växer igen fullständigt.

 

 

Här nere kommer fåren att gå och varje morgon kommer jag att vakna med den här utsikten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Då vi kommer upp hänger jag undan hundarnas koppel och de behövs inte tas på förrän hösten. Siri blir nog en bra fårvallare ska ni se, eller så blir hon en s k “sprängare”. Ja nåt av det blir det.

Såna här stora fiskar hoppas jag få dra upp.

 

Döttrarna poserar framför vattenfallet “Brudslöja”

 

Nu längtar jag efter att få komma upp dit. Jag ska pyssla med huset och gården, fiska, träna hundar och gå i skogen.

Gott.